apatiskaflickan

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva eller hur jag ska skriva det men det är heller inget jag kan undvika att skriva. Det som hänt är nu en del av mig. I fredags dog min storebror och igår, lördag, så fick jag reda på det. Han hade inte varit sjuk tidigare utan det hände plötsligt och i sömnen. Troligtvis något blodkärl som brustit. Exakt vad som hänt kommer vi få reda på senare.

Det kanske är lite absurt att jag skriver om det här men som sagt, hur ska jag någonsin kunna skriva någonting om jag inte först berättar om detta.

Allting känns overkligt och jag har än inte förstått det även om jag vet om det. För sånt här händer ju aldrig än själv, eller hur?

Jag befinner mig i en bubbla där allt nästan är som vanligt fast ändå långt ifrån. Det känns otäckt och läskigt att vara där men jag vet inte hur och om jag verkligen vill ut men det måste jag ju så småningom. Kanske är det bäst att utsätta sig för begravningsbyråer, genomgång av personliga saker m.m. för att man ska få det att sjunka in och bli verkligt?

Jag vet inte.. önskar att jag kan somna i natt. Känner mig långt ifrån trött..

Ja.. den 16e är det blom/julpyssel på gång.. och ja jag vet det är ju inte direkt som om det är farligt, jobbigt eller otäckt att pyssla men det är bara det att jag är så oförberedd.. så ogenomtänkt och från början (tidigare år) så tänkte jag inte på det (som om ogenomtänkt inte redan hintat det) men sen efter hand så visade det sig att ALLA ANDRA var så himla finurliga och genomtänkta i sitt pysslande. Man kan nämligen ta med sig egna krukor m.m. och plantera i och jag rafsade ner lite olika alternativ några minuter innan jag skulle iväg och plockade ihop blommor m.m. på måfå som jag tyckte var fina när jag kom dit och tryckte ner i mina krukor.. MEN andra hade tydligen en helt annan strategi och hade redan innan planerat ut vilka krukor som skulle stå var i huset och hur det skulle se ut osv. osv.  Det är bara så verkligen inte jag att göra så.. Inte ens motiven på mina tatueringar var speciellt planerade och genomtänkta ;) Det är en liten bieffekt av att vara jag men ibland önskar jag att jag kunde försöka jobba fram något planerat pyssligt så att jag inte i år igen kommer hem med något planterat som ser schizofrent ut och som jag för mitt liv inte hittar en plats till här hemma.. Det är redan allt annat än sparsmakat här hemma.. så går det när man har en förkärlek för att köpa saker.. Ja ja vi får se om den här gamla hunden kan lära sig sitta eller inte..

Varför ska det vara så svårt att komma på saker att önska sig i julklapp? Vilket otroligt fånigt och lyxigt problem egentligen.. Det finns ju säkerligen massvis med saker som man skulle vilja ha men ändå så blir det blankt varje gång jag får frågan av mor min.. Vad önskar ni er i julklapp? Tänkte ifall jag önskar mig samma bara att jag glömt det ;)

Idag när jag pratade med min mamma så kom vi in på dagböcker (julklapps idé till mycket yngre kusin). Och då kom jag på att jag för ett tag sen hittade några gamla dagböcker. Skrev dagbok men inte speciellt frekvent.. en dagbok börjar -93 och slutar efter 20-tal sidor med -95.. Förstår ju lite varför jag tappade intresse för skolan när jag läser iaf ;)

"Hejsan, mycket har hänt sedan sista gången jag skrev. Nu har vi sommarlov och jag är 14 år. Pappar är i Österrike, snart är det midsommarafton och jag är kär.".

Var visst lite bättre på att komprimera min text då =)  Inte för att det kanske var där intresset för skolan började falna men lite kul att få minnas hur det var att vara fjortis =)


Ibland undrar jag hur hjärnans kopplingar fungerar. Kan inte lyssna på låten "sparvöga" av Marie Fredriksson utan att gråta i stort sett.. och det enbart för att den var med i någon tv-serie eller film eller något som min farfar var statist i (vet knappt om han syntes och kommer inte ihåg vad den handlade om heller) men ändå kopplar jag ihop låten med min farfar p.g.a. detta och ja jag vet inte.. att han inte lever mer vilket då i sin tur gör mig ledsen..  Borde ju finnas hur många kopplingar man kan göra som helst egentligen mellan låtar, lukter, bilder, minnen osv med de man känner eller har känt men det är bara några som verkligen fastnar och gör att man direkt kommer att tänka på den personen..

Kanske kunde vara en bra idé att lära sig hur man ska hänga upp saker på minnet när man pluggar för bästa möjliga resultat.. Ja eller bara för att få behålla minnet.. ibland undrar jag nästan på allvar om jag redan börjar bli dement.. har en tendens att upprepa mig och glömma saker men ja det märks antar jag..  

Nehe dags för lite sömn igen.. och vad skönt det ska bli!

Godnatt med er stora och små