apatiskaflickan

Hmm ja jag lever.. är bara som vanligt ganska långsam.. och.. krävs i stort sett bara en vindpust för att få mig att komma ur mina rutiner.. inte för att de är så många och väl inarbetade.. brukar vara ganska "jag gör vad jag känner för när jag känner för det", väldigt dåligt när man är vuxen och kan bestämma själv.. Kan bli både chokladglass på morgonen och inget gå och lägga sig.. ;) Lite Pippi Långstrump fast inte fullt så vild och galen...

Så jag överlevde Frankrike alltså.. och inte nog med det.. jag vill åka tillbaka.. typ nu.. eller igår eller dagen innan dess.. allra helst i förra veckan.. japp ni har förstått rätt.. var skojskoj 

Min största nervositet för att vi skulle bo hos någon vi inte alls kände dämpades av att jag stressade upp mig en del för flygresan (som vanligt) och sedan var man ju helt plötsligt på flygplatsen i Nice och då var det inte så mycket mer att göra än att leta reda på killen i rosa tröjan..

Som tur var visade det sig att killen i den rosa tröjan (Tony) var väldigt trevlig, übersocial, gästvänlig och hade en inte alltför dum cab att bli upphämtad i.

Jag hann dock vid 2 tillfällen första dagen tänka "Jaha det är alltså nu vi ska bli våldtagna och yxmördade.. skit också". Första gången var när vi skulle träffa Tonys kompis Pierre nere på stranden på kvällen i mörkret.. men det visade sig bli prat och lite tådoppning i medelhavet.. andra när vi hade lagt oss och Tony meddelade att hans kompis Guillaume också skulle sova i lägenheten.. men ingen fara där heller, Guillaume verkade mer generad än vad vi var. (Detta bl.a. p.g.a. att han förbrilt försökte få ur sin sladd till datorn som var inkopplad precis bakom soffan/sängen där vi låg och han ville göra detta så smidigt som möjligt utan att vi behövde röra oss (vilket inte gick något vidare)).


Guillaume till vänster och Tony till höger på balkongen



På dagarna blev det mest ligga på stranden och ta det lungt.. eller som vi sa "Det blir som det blir och som det blir blir det". Vilket visade sig inte vara alltför tokigt.. och.. inte så mycket brända kroppsdelar alls faktiskt.. (ändå lyckades minst 2 personer påpeka att jag verkligen verkligen inte borde glömma att smörja in mig när jag var i solen) (Jo tack jag vet att mina naturliga färg är mer åt det rosa/röda hållet men vad ska en flicka göra.. solen ger ju kroppen viktiga D-vitamin och det vill man ju inte gå miste om , så 5-7 timmar i solen kändes ändå helt vettigt =)  (Förutom för hårbotten.. noll hatt = svid, kli och slutligen sår.. ajaj)

Dagarna i Antibes gick snabbt och helt plötsligt var det dags att åka vidare till Cannes till lägenheten vi hyrt där.. Som två skilda världar.. Tony hämtade oss i sin nya cab och bodde på lägenhetshotell med pool.. och kvinnan i Cannes hämtade oss i en skruttig liten bil som såg att kunna dela på sig i vilken sekund som helst.. med väldigt säkra bilbälten som låg i en hög på golvet.. och hon hade vad jag tänker mig är en typiskt fransk helmysig gammal lägenhet.. med porslin och saker som jag mer än gärna ville stuva ner i väskan för att ta med mig hem.. men man är ju en snäll flicka så inget sådant förekom..


Bilder från lägenheten i Cannes



Saker att titta på när man kissade




Här sov vi en stege upp



Katten Chouchou som hellre hängde ute på taket än var inne hos oss och blev matad



Det visade sig första kvällen i Cannes att det inte är lämpligt att leka snigel och sköldpadda om man inte vill bli uppraggad av fransmän (typ från Algeriet från början) med världens pipigaste röst som anser att "I can be your second boyfriend" är en bra raggningsreplik. Detta framgick senare inte vara en helt ovanlig händelse..

Konversation mellan Teresa och Fransman/Frankophone (stavas det så Teresa? =)

Fransos : Do you have a boyfriend?

Teresa: Yes

Fransman: Can I kiss you?

Teresa: No! (tänkades något i stil med är du dum?! Jennie kom vi går)

Man undrar ju vad utfallet i procenttal på att dessa repliker fungerar för dem.. Förhoppnings - och troligtvis en väldigt låg siffra.. och då känns det iaf för min del som att det kanske är dags att fundera ut en ny strategi? Men vad vet jag.. kanske var vi undantaget som inte fastnade för dessa charmörer..

Vi lyckades dock hitta lite vettigare vänner.. bl.a. "I love dad" som anser att alla människor var djur (kunde dock inte komma på vilka djur vi var) och lovade att han bara druckit ett glas innan av det han hade i glaset.


(Jomenvisstellerhur)



Sista kvällen träffade vi Tony igen med ny vän (PH) och åt god mat och drack lite champagne/drinkar




Tony och PH (inte som Lena.. utan mer som Pierre)











Sedan var det Hejdå både på the french way och the swedish way och vidare dags för hemresa. Jag hoppades innerligt att vi skulle drabbas av en flygstrejk som skulle tvinga oss att vara kvar i Frankrike minst en vecka till men så var inte fallet utan hem kom vi i tid och allt.

Med oss hem fick vi (förutom franskt vin, rossalt och tvålar (ja jag är beroende)), nya smeknamn.. så nu mer går vi under namnen Jennie from the block och snigeln. =)

När jag landat och vinkat av Teresa vid hennes tåg drabbades jag av en "Jag har haft någon hos mig dygnet runt och nu är jag helt plötsligt ensam" - ångest  vilket höll i sig några dagar och fick mig att handla som en tok i några dagar i stället för att ligga i solen som en vettig semestersvensk..

Kom dock iväg till Nässjö en kväll för utgång med Leif, Sophia, Anna och Ulrika och det var skojskoj =) Förstod inte varför så många ansåg det vara helt ok att ge sig på att försöka klämma och känna på mig helt utan att fråga om lov.. och varför jag i hela friden skulle vilja se på någons biceps (speciellt eftersom det hindrade mig i mitt försök att köpa en P2) men men.. alla fungerar ju inte likadant..

Sedan var semestern slut.. och kroppen protesterade vilt och valde istället att bli sjuk och förkyld i min 34 gradiga lägenhet..  och här kommer den delen som innehåller "+ lite äckligheter"

Det är helt förståeligt om ni vill sluta läsa nu med tanke på kommande otrevligheter.. men är ni något som jag så kommer ni inte för livet vilja läsa vidare men ändå inte kunna låta bli att läsa bara för att få reda på hur äckliga äckligheterna är..

Så här kommer det..

Jag visste att slem normalt sett ska vara genomskinligt och i att det i värsta fall vid förkylning kan hända att det är gult (bläk) men.. grönt? (dubbelbläk). Det är ju inte för intet man undrar om man drabbats av någon muterad svininfluensa bacill..

Och just bara för att det är var så äckligt kände jag ett starkt behov av att upprepa "grönt slem" så många gånger som möjligt och såg kära mamma som ett lätt offer.. när jag slängt ur mig "grönt slem" några gånger så sa hon att hon verkligen tyckte att jag skulle gå till apoteket och inhandla något slemlösande... Vaaa!?  Vad menar hon med detta.. jag är väl ingen pensionär heller.. (övervägde dock att inhandla det ändå i och med min växande huvudvärk för att komma på att jag faktiskt tagit slemlösande en gång. Detta när jag hade körtelfeber och vaknade om mornarna av att jag höll på att kvävas av slem. Mer äckligheter kan definitivt berättas från denna period.. men så illa ska det inte bli.. den gången så lyckades jag dock kräkas upp medicinen på en gång. Slutsatsen blev då snabbt att kräks lätt ligger högre på listan över saker jag tycker är äckliga än vad grönt slem gör så slemmet fick vara där det är och hmm.. förhoppningsvis lösas upp i tomma intet inom en snar framtid.).

Se så illa det går när jag inte skriver på länge.. alldeles för mycket text som vanligt.. men det är ok att bara titta på bilderna också... att göra ingetdera är dock inte accepterat =D

Bonne nuit!