Jag hoppas inte det är sant...

.. ja att, som det sas när man var liten, man kunde fastna i en grimas om man inte slutade grimasera.. för vem skulle vilja se sur ut resten av livet?
 
Idag skulle jag hämta en bok på biblioteket.. och hade lite bråttom eftersom jag skulle vidare till Vadstena med tåget sen men all well and good trodde jag ändå.. Ställde mig i kö för ca 1 månad sedan för att låna en bok om högskoleprovet som är nu på lördag.. Jag har gjort det innan och då har jag bara gått dit, gjort det och sen inte så mkt mer med det.. jobbigaste var att man var tvungen att gå upp tidigt på morgonen men nu är det något ljushuvud som kommit på att provet ska vara rättvist.. Ja alltså att man inte bara i stort sett ska testa kunskaperna i läs- och ordförståelse utan nu är det hälften språk och hälften matte o liknande.. och efter att jag tagit en kik på lite uppgifter från de nya delarna så ville jag allra helst hyperventilera men det hjälper ju inte så jag kom på den ljusa idén att jag kanske kan försöka lära mig något av vad man ska kunna (detta trots att jag inte ens förstod de flest frågorna och säkert får bättre resultat om jag chansar). Så jag ställde mig i kö, kollade för säkerhetsskull för 1,5 vecka sedan om boken var på gång ifall jag skulle behöva köpa den istället.. det var den.. inga problem... fick ett sms precis innan påsk men hann inte hämta den då och sen var det var stängt i påsk.. och idag var jag därför för att hämta boken om källkritik (?). Hmm ja för det var den boken som fanns trots att det tydligt, på deras lapp, stod att jag skulle låna "Den kompletta guiden till högskoleprovet".. Frågade lite ansträngt om det fanns någon chans att boken kom till fredag då provet var på lördag.. Och nej troligtvis inte, hon bad om ursäkt och hoppades jag fick ett bra resultat ändå.. Ehh och trots en våldsam lust att slänga mig på golvet för att skrika och gråta så klämde jag fram ett leende, sa att det var lugnt och spenderade sedan stora delar av dagen med att sura, leta efter alla möjliga sätt att försöka få tag i boken och sura lite till.. Så med största sannolikhet får jag spendera min "lediga" fredag med att åka till Linköping och eventuellt läsa i något referens ex på universitetsbiblioteket om jag får eller (om den finns) köpa den för 400:-... 
 
Som tur är kan jag ibland var lätt distraherad och har både fnissat och haft ont i magen på landsarkivet idag.. Hur glad är man inte för att man inte levde för 100-150 år sedan.. Jag har fått läsa både en och två gånger och inte bara för att det är svårlästa dokument utan för att vissa saker känns så smått orimliga som att orsaken till depression (Melancholia) skulle vara "sorg över faderns dåliga levnadssätt och följd av sammanträffande med en idiot". Här har jag gått runt och tänkt att psykiska sjukdomar inte alls smittar eller överförs genom umgänge... Så ta det inte personligt om jag inte kan umgås mer.. jag är bara lite rädd om min mentala hälsa.. ;)
 
Sedan får man så smått ont i magen när de skriver om patienter som har "en skygg och rädd blick".. eller att orsaken till sjukdomen var en lätt influensa eller överdriven romanläsning och sedan läser om symptomen som så tydligt är fysiska och då funderar på om de överhuvudtaget kunde hjälpa dem minsta lilla.. men ibland så bara måste man fnissa då de tycks ha varit helt lost in space och trodde saker som att onani var en vanlig orsak till psykiska sjukdomar och får läsa  "Den sjuke har gått några terminer i skolan och är konfimerad men har sedan varit onanist och oduglig för arbete och sysselsättning" eller varför inte "vid 17 års ålder lär han ha varit onanist, i ungefär ett års tid"... Andra orsaker kunde vara; Religionsgrubbel, kärleksgrubbel, ekonomiska bekymmer, skrämsel, begivenhet på starka drycker, missbruk av tobak, fall från träd, varit med i frälsningsarmén, näringsbekymmer och felslagna förhoppningar..   
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0